onsdag 8 september 2010

Maten

Maten ja. Det börjar bli ett problem känner jag. Jag är ofta van vid 2, ibland 3, måltider mat om dagen. Här blir det knappt ett. Just pga den dåliga kvalitén på maten. Igår till lunch serverades det någon gammal pasta som skulle föreställa någon gratäng, och ett gammalt kött. Det är buffé så det fanns andra saker också, men inget som föll mig mer i smaken än detta. Jag försökte skära i köttet, men det var så segt att man kunde försöka dra isär det, och när man drog, lät det som ett knakande ljud. Och smaken var. Obeskrivbar. Pastan likaså.
Jaha, tänkte jag. Vad göra nu? Jag begav mig till kiosken för att köpa lite snask, som plåster på såren. Men eftersom dom har de mest märkliga chipsen här så får man nästan köra ole-dole-doff när man ska välja. Det blev detta.

"Citron-chips!?" tänker såklart ni. Men det är faktiskt rätt gott. Smakar typ som vinägerchips. Vad jag hade missat denna gång att det såklart var en s.k "mix-bag", dvs där de har olika chips i påsen. Inte bara vanliga potatischips, utan bananchips och sånna där snacks-chips man kan köpa på bion där hemma. Vidrigt är det i alla fall.
Jaja, än var jag inte mätt. Men då! Då knackade det på min dörr och det visade sig vara Gurra som hade goda nyheter. Tydligen skulle ett helt gäng försöka ta sig till Corralia (stavning?) för att gå ut på den restaurangen som vi hade tänkt åka till för några dagar sedan, men inte lyckats. "Fan va gött!" svarar jag och börjar genast göra mig i ordning. Tar på sig lite lukta-gott och sätter på sig en skjorta, även om det är för varmt. Vi beger oss iväg men kommer kanske 500 m när vi märker att det är blockad igen.

"jahopp.. då blir det att åka hem igen". Man kan fan aldrig ha några glada förväntningar i detta land.
Väl tillbaka på hotellet får jag krypa på mina knän och visa upp hundögonen till Calle, som inte hade fått reda på att vi skulle iväg förän vi precis skulle åka, som tog emot mig med öppen famn. Där blev man bjuden på pasta och tomatsås och salami och någon fruktmixgrej och vin och öl. Kan nog varit det bästa jag ätit sen jag kommit hit.
Tack Calle. Och Tack Anitha.

6 kommentarer:

  1. Alltså jag tackar Gud varje dag för att jag inte följde med er. Imorrn åker jag, Linnea och foto-Einar (kunde ha varit du) till Fuerteventura. Vi bor fyrstjärnigt och ska äta god mat i en vecka. Kontraster... Hur luktar ni förresten? Ni ser inte jättefräscha ut på bilderna.

    SvaraRadera
  2. Haha, nä så illa är det inte Johan. Fast du skulle nog få ångest så fort du lämnat planet. För du är ju lite kinkig med vissa saker.
    Vi luktar väl sådär. Calle luktar tydligen ost, inte för att jag märkt något. Men det är ju luftfuktigheten som gör att man svettas konstant. Men det är väl nyttigt?
    Ha så kul och gör ett kalas-bra jobb! Hälsa Einar!

    SvaraRadera
  3. Jag är VÄLDIGT kinkig. Tack tack! När du kommer hem ska jag nypa det du har kvar av dina valkar såååå mycket!

    SvaraRadera
  4. Jag tycker dom där chipsen ser väldigt goda ut!

    SvaraRadera
  5. Köp med dig några spännande chips. En liten påse av de konstigaste du kan hitta! Det vill jag!

    SvaraRadera
  6. Hej bror! Nu har jag läst ikapp alla dina fina inlägg ;) Även om maten är sämst, läskiga blockader som hindrar, rastlöshet och längtan efter världens bästa flickvän - tycker jag att du ska njuta av din tid i värmen för snart är du hemma igen i den långa iskalla vargavintern! kram Carro

    SvaraRadera