Bildkavalkad

Hej hej. Här kommer ett meningslöst inlägg. Ett meningslöst inlägg som jag tänkt skicka upp på hela dagen, men eftersom jag ville lägga upp så fånigt mycket bilder tyckte nätet att det skulle vara dags att hålla sig nere på den sämsta hastigheten. Så därför har det tagit lite tid.
Annars? Jo det börjar bli bättre. Vaknade precis av timmes siesta och det är ju alltid gött. Har en massa jobb att fixa tills imorn, mer kan jag inte berätta. Tråkigt nog.
Men bilder var det ja. Meningslösa bilder. I ett meningslöst inlägg. Bara för att liksom. Här kommer dom.

Vår strand. Och ja, jag säger VÅR strand. För vi är de enda som ligger på den här stranden. Man kan titta både till höger och vänster längs strandkanten, men inga andra turister är där. Så jävla gött. Perfekt sand också. Lite för varm dock.

Jag vid vår strand. Synd att jag försökte spänna upp mig till den här bilden, men misslyckades totalt. Fina shorts i alla fall? Lite kanske?

Början till en bränna. Calle, stackarn, tror att han kommer att kunna bränna mig i bränna. Ack säger jag bara. Han vet inte vad som väntar honom. Jag kommer igen om en vecka. Minst.

Mat, servervandes vid den fantastiskt mysiga poolbaren med det fantastiska ljuset. Och maten, oj vilken explosion av smaker och är så fantastiskt tillagat (OBS, JAG ÄR IRONISK)

Och så här glad blir man efter att ha druckit en öl efter den fantastiska maten. (OBS, FORTFARANDE IRONISK OM MATEN..) Han till vänster om mig heter Måns och är en jävel på ljud. Bor ihop med en gör han också. Och det är ju också kul.

En annan vy över den fantastiska poolbaren där maten ibland serveras. Så härligt att äta när ens mat blir blå av det fantastiska ljuset. Men det är ju lite häftigt! Eller?..

En gräshoppa/kackerlacka/insekt vid maten kan ju också liva upp stämningen.

Eller spela lite spel på ens balkong och dricka Aguila och peka på varandra kan ju också vara en trevlig stund i denna vardag.

Jag tycker vi avslutar denna bildkavalkad med en fantastisk bild tagen av mig själv. Jag tror att hälften av bilderna jag tagit här består av blixtar. Sjukt ändå. Varför blir man alltid lika fascinerad varje gång en blixt slår ner? Man säger "oooh!" ," wooow!" "hörde du på den DÄR!".. Också ett sätt att liva upp stämningen lite.