Gästinlägg av Calle

Hej! Calle här. Jag jobbar med Micke på Hard Hat. Och är lite oroad. Micke har det väldigt svårt de här senaste veckorna, och det inte bara säger jag. Visst är här vidrigt på alla sätt och vis. Men Micke har drabbats lite mer än alla andra.

Vet inte vad det är med Micke och svamp. Men svampen lockas till honom. Dras till honom. De trivs med honom, men han trivs inte med dem.  Förstår ni vad jag menar här? Svamp håller långsamt på att äta upp honom. Det började på huden. Konstiga eksem över armarna som spreds ned mot händerna. Märklig konsistens. Svamp. De kom fram till att det var svamp. Tänk er att vara angripen av svamp, men ändå jobba på.

Det senaste är att Mickes kläder är angripna av den där svampen. De får konstiga färger, faller isär och luktar satan. På allvar. Micke går omkring och luktar kiss. Ni fattar grejen. Deltagarna ryggar för honom, goddammit! Vi andra också!

Jag tycker mycket om Micke. För att han är duktig och ambitiös och sånt, såklart. Men vet ni vad det ovanligaste med honom är? Jo! Han jobbar i den här branschen trots att han är en snäll och fungerande person. Det låter kanske konstigt, men den här branschen befolkas annars bara av trasiga människor med trasig bakgrund som de inte ännu tagit itu med. (Calle Schulman). Micke är vettig, prestigelös och duktig som fan. Och inte en bajsnödig media-typ som tar genvägar vart han än ska. Avundas Micke. Vill vara som han. Vill sova lika gott som jag tror att han sover på natten med bra jobb bakom sig och gott samvete och bra jobb framför sig. Är avundsjuk.

Men framför allt. Igen. Micke är något så ovanligt som en genuint snäll person. Jag älskar den jäveln. Trots att han luktar kiss och möggel och gammal äcklig jävla svamp.